Två steg till vänster för honom
Var egentligen ett steg åt höger
Det var felkalkyleringar i byggandet som ledde till hans död
Han var ett lexikon av känslor men motoriken den var borta
Han hade inga problem med att prata
Det var bara våra öron som kom till korta
Dom kanaler som stod till hans förfogande gestikulerande
Halvdant språk och aggressioner
Han gick i Magnus storasyster Pias klass
Och vi var hans idoler, Han ville så gärna vara med
Och han ville så gärna visa oss sin ponny
Snälla, snälla, visa oss din ponny, Tommy...
Han var aldrig särskilt noga med att hålla kontakt
Han bara fanns där, och varje gång han såg oss
Smög sig en tryckt atmosfär sig fram
Och nu i efterhand inser man vad som kom fram
En liten glimt av rädsla, både hämmande och drivkraft
Nitton åttiosex, tolv noll sex, tjugotre och och femtiofyra
Exakt tolv timmar senare fick vi höra
Han var borta i en vak, kylan åt honom då som nu
Men du han aldrig visa oss din ponny, Tommy...
Till din ponny tommy, ta mig med
Hem till din ponny tommy, ta mig med, ta mig med
